Halloj!
Just nu lever jag på lånad tid... Har varit hemma ensam en vecka nu, eftersom jag jobbat. (Det var jättekul att jobba med er Hanna och Sara, och Moni och Göran såklart också!!!) Det betyder väldigt, väldigt... (upprepa väldigt i några timmar) stökigt xD
Egentligen skulle mina päron va hemma nu, men jag fick extra tid som jag nu slösar framför datorn. Men jag ska se om jag hinner uppdatera bättre snart!! Ska visa några höst-tips och några picks på mina höststilar, tänk docka och feminin tomboy.
Sen ska ni få tips på världens grymaste skomärke också!
Stay tuned!
Kram Malin
fredag 24 juli 2009
söndag 31 maj 2009
Topp 7
Ja, hehe... Jag skulle ju blogga om personlig stil, fast jag verkar ha glömt det lite. xD
Men så här är det. Min stil är en rätt rockig sådan, men det finns några tips som funkar för alla som vill prova på det där med personlig stil och dom tänker jag skriva upp här och nu, här är min 5 i Topp-lista:
7. Lär dig vad mode, stil och "god" smak är. Lär dig klassiska, tråkiga regler och bryt sedan mot dom. x)
Att veta vad du ger dig in på är en genväg till att bli bäst, och stylisternas älsklingsråd är skaffa en bra basgarderob. Ni vet med vita skjortor, trenchcoats, svarta jeans och släta eller ribbade linnen i färgerna vitt, beiget, svart och ljusblått. Fy f*n vad tråkigt! Basgarderobs-idén är inget för mig, fast helt utan "klassiker" så blir din coola, egna stil varken mångsidig eller långvarig. Som jag skrev ovan, lär dig reglerna, för regler är till för att brytas, right? Och ingen kan bas-stilregler bättre eller mer lättillgängligt än Svenskarnas älsklings-hatobjekt: Ebba von Sydow. Säga vad man vill om henne, men hon kan, till skildnad från många andra, det hon gör. Läs hennes bok Ebbas Stil om du inte redan gjort det. Låna på biblan eller köp den här: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9137129279
6. Tänk på din kroppstyp.
Detta gäller alla. Jag och min kompis har precis samma klädstorlek, när det gäller tröjor. När det kommer till jeans skiljer det sig 2-3 storlekar mellan oss. Klä dig efter kroppsform och storlek är bara ett nummer. Detta är faktiskt den enda regeln som du inte kan bryta mot, så länge du vill se bra ut, that is.
5. Känn dig själv, men var inte rädd för att testa dina gränser.
Den här regeln kanske låter som att den går emot den förra, men denna regel handlar om smak. Alla har plagg, färger och stilar som de aldrig skulle ta på sig eller använda sig av.Själv skulle jag bli tokig av att ta på mig jeansleggings som många älskade under våren (och i fortsättningen?? Eller?) och det kryper i skinnet på mig när jag tänker på prickiga hemmafru-blusar i 50-tals-stil trots att jag älskar att både bugga och baka. Dock skadar det aldrig att prova ett plagg på skoj. Mina haremsbyxor från H&Ms Divided är t.ex ett av mina favoritplagg för tillfället!
4. Dissa inte hela koncept
Detta är något vi svenskar är otroligt bra på. Jag skulle vilja hävda att vi är världsmästare i det! Det finns nog inget annat folk som är så trångsynta, som vi när det kommer till kläder och smak. Helst ska man passa in och inte göra något väsen av sig... Tänk om säger jag, eller ännu bättre: Tänk själv!
Ett klassiskt exempel hörde jag när jag praoade i en av Linköpings två, enda riktiga märkesbutiker, Lin o Co: En ung välstylad tjej kommer in med sin minst lika välklädde pojkvän. Pojkvännen håller upp en tröja och frågar tjejen vad hon tycker. "Snygg!" säger hon entusiastiskt, men ändrar sig när hon granskat plagget närmare. "Fast jag gillar inte det där märket!"
Själv förstår jag inte problemet, om plagget är snyggt så spelar väl inte vem som gjort det speciellt mycket, (så länge barnarbete och annat sånt inte används) eller?
Visserligen går jag inte ens in på Lindex, men det är mest för att jag aldrig hittat ett plagg som intresserar mig där, nånsin. Men om jag mot förmodan skulle hitta något som jag verkligen gillade skulle jag inte tveka en sekund att prova, bara för att det står Lindex i nacken.
3. Stilikoner, dom är inte ett måste.
Nej, faktum at det knappt finns några s. k. riktiga stilikoner längre. De stora modehusen ägs av en handfull människor som bestämmer vad som får visas och inte visats (till större delen), varenda stjärna idag kläs av samma stylist (okej, det var en överdrift). Eftersom kändisar har förmågan att få oss att vilja se ut och vara som vissa kändisar så skulle det vara naivt att tro att stylisterna och modehusägarna inte samarbetade. Varför tror du att det inte är speciellt stor skandal att två kändisar har samma klänning längre?
Jag har visserligen tre stilikoner. Inte en enda av dom är kvinna.
Min första stilikon, någonsin går under namnet Bill Kaulitz. Där med inte sagt att jag varje dag bär en ny skinjacka, har ett kilo kedjor på mig oc har kolsvart smink runt ögonen. Nej, det här är en kille som trots att folk tittar fundersamt på honom, vågar han ha sin egen stil. I mina ögon är det att vara stilikon. (Att Tokio Hotel dessutom hade tillräckligt stort inflytande på mig, för att få mig att vilja sjunga och arbeta musik är en annan sak... (A))
Den andra är Micheal Jackson. Jag har en viss kärlek för hans stil, det är en rätt outtömlig inspirationskälla och att ha bara en handske (el. dylikt) är rätt kul!^^ (Sen är han också en person som jag har väldigt stor respekt för, när det kommer till det musikala)
Den sista personen heter Ryuichi Sakuma och är en manga-figur och finns inte på riktigt (tyvärr xD). I serien Gravitation där han hör hemma (den bästa animen jag sett, nånsin!^^) har han konstant med sig sin rosa gosedjurskanin vid namn Kumagoru. Jag kan inte låta bli att bli inspirerad av det. (Sen ska Ryuichi föreställa en världskänd och väldigt duktig musiker... Jag tror att min stil har något att göra med musik x) )
2. Hitta dina egna statements.
Det går inte att undvika att falla för en viss färg, assecoar, stil eller plagg, etc. Att hitta en egen favorit som gör att folk känner igen dig, för att du alltid använder en viss jacka t.ex.
Mina statements är:
Tokiga solglasögon (inomhus, utomhus, oavsettväder kan du alltid hitta ett par crazy solglas på min näsa...)
Läppstift/pennor (i alla regnbågensfärger, that is!)
Lackade långa naglar
iPod i öronen
Mitt älskade monstergosedjur Konny (Jo, jag bär med mig honom överallt, inspirerad av Ryuichi och den japanska stilen decora)
Nitarmband (trots att jag tappat båda :'( )
1. Galenskap, behöver inte förklara varför. ;P
Men så här är det. Min stil är en rätt rockig sådan, men det finns några tips som funkar för alla som vill prova på det där med personlig stil och dom tänker jag skriva upp här och nu, här är min 5 i Topp-lista:
7. Lär dig vad mode, stil och "god" smak är. Lär dig klassiska, tråkiga regler och bryt sedan mot dom. x)
Att veta vad du ger dig in på är en genväg till att bli bäst, och stylisternas älsklingsråd är skaffa en bra basgarderob. Ni vet med vita skjortor, trenchcoats, svarta jeans och släta eller ribbade linnen i färgerna vitt, beiget, svart och ljusblått. Fy f*n vad tråkigt! Basgarderobs-idén är inget för mig, fast helt utan "klassiker" så blir din coola, egna stil varken mångsidig eller långvarig. Som jag skrev ovan, lär dig reglerna, för regler är till för att brytas, right? Och ingen kan bas-stilregler bättre eller mer lättillgängligt än Svenskarnas älsklings-hatobjekt: Ebba von Sydow. Säga vad man vill om henne, men hon kan, till skildnad från många andra, det hon gör. Läs hennes bok Ebbas Stil om du inte redan gjort det. Låna på biblan eller köp den här: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9137129279
6. Tänk på din kroppstyp.
Detta gäller alla. Jag och min kompis har precis samma klädstorlek, när det gäller tröjor. När det kommer till jeans skiljer det sig 2-3 storlekar mellan oss. Klä dig efter kroppsform och storlek är bara ett nummer. Detta är faktiskt den enda regeln som du inte kan bryta mot, så länge du vill se bra ut, that is.
5. Känn dig själv, men var inte rädd för att testa dina gränser.
Den här regeln kanske låter som att den går emot den förra, men denna regel handlar om smak. Alla har plagg, färger och stilar som de aldrig skulle ta på sig eller använda sig av.Själv skulle jag bli tokig av att ta på mig jeansleggings som många älskade under våren (och i fortsättningen?? Eller?) och det kryper i skinnet på mig när jag tänker på prickiga hemmafru-blusar i 50-tals-stil trots att jag älskar att både bugga och baka. Dock skadar det aldrig att prova ett plagg på skoj. Mina haremsbyxor från H&Ms Divided är t.ex ett av mina favoritplagg för tillfället!
4. Dissa inte hela koncept
Detta är något vi svenskar är otroligt bra på. Jag skulle vilja hävda att vi är världsmästare i det! Det finns nog inget annat folk som är så trångsynta, som vi när det kommer till kläder och smak. Helst ska man passa in och inte göra något väsen av sig... Tänk om säger jag, eller ännu bättre: Tänk själv!
Ett klassiskt exempel hörde jag när jag praoade i en av Linköpings två, enda riktiga märkesbutiker, Lin o Co: En ung välstylad tjej kommer in med sin minst lika välklädde pojkvän. Pojkvännen håller upp en tröja och frågar tjejen vad hon tycker. "Snygg!" säger hon entusiastiskt, men ändrar sig när hon granskat plagget närmare. "Fast jag gillar inte det där märket!"
Själv förstår jag inte problemet, om plagget är snyggt så spelar väl inte vem som gjort det speciellt mycket, (så länge barnarbete och annat sånt inte används) eller?
Visserligen går jag inte ens in på Lindex, men det är mest för att jag aldrig hittat ett plagg som intresserar mig där, nånsin. Men om jag mot förmodan skulle hitta något som jag verkligen gillade skulle jag inte tveka en sekund att prova, bara för att det står Lindex i nacken.
3. Stilikoner, dom är inte ett måste.
Nej, faktum at det knappt finns några s. k. riktiga stilikoner längre. De stora modehusen ägs av en handfull människor som bestämmer vad som får visas och inte visats (till större delen), varenda stjärna idag kläs av samma stylist (okej, det var en överdrift). Eftersom kändisar har förmågan att få oss att vilja se ut och vara som vissa kändisar så skulle det vara naivt att tro att stylisterna och modehusägarna inte samarbetade. Varför tror du att det inte är speciellt stor skandal att två kändisar har samma klänning längre?
Jag har visserligen tre stilikoner. Inte en enda av dom är kvinna.
Min första stilikon, någonsin går under namnet Bill Kaulitz. Där med inte sagt att jag varje dag bär en ny skinjacka, har ett kilo kedjor på mig oc har kolsvart smink runt ögonen. Nej, det här är en kille som trots att folk tittar fundersamt på honom, vågar han ha sin egen stil. I mina ögon är det att vara stilikon. (Att Tokio Hotel dessutom hade tillräckligt stort inflytande på mig, för att få mig att vilja sjunga och arbeta musik är en annan sak... (A))
Den andra är Micheal Jackson. Jag har en viss kärlek för hans stil, det är en rätt outtömlig inspirationskälla och att ha bara en handske (el. dylikt) är rätt kul!^^ (Sen är han också en person som jag har väldigt stor respekt för, när det kommer till det musikala)
Den sista personen heter Ryuichi Sakuma och är en manga-figur och finns inte på riktigt (tyvärr xD). I serien Gravitation där han hör hemma (den bästa animen jag sett, nånsin!^^) har han konstant med sig sin rosa gosedjurskanin vid namn Kumagoru. Jag kan inte låta bli att bli inspirerad av det. (Sen ska Ryuichi föreställa en världskänd och väldigt duktig musiker... Jag tror att min stil har något att göra med musik x) )
2. Hitta dina egna statements.
Det går inte att undvika att falla för en viss färg, assecoar, stil eller plagg, etc. Att hitta en egen favorit som gör att folk känner igen dig, för att du alltid använder en viss jacka t.ex.
Mina statements är:
Tokiga solglasögon (inomhus, utomhus, oavsettväder kan du alltid hitta ett par crazy solglas på min näsa...)
Läppstift/pennor (i alla regnbågensfärger, that is!)
Lackade långa naglar
iPod i öronen
Mitt älskade monstergosedjur Konny (Jo, jag bär med mig honom överallt, inspirerad av Ryuichi och den japanska stilen decora)
Nitarmband (trots att jag tappat båda :'( )
1. Galenskap, behöver inte förklara varför. ;P
fredag 29 maj 2009
So long grundskolan! Gymnasiet, Here I come!
Jo, nu är grundskolegrejen slut, finito, goodbye, the end!
Det ska bli sååå skönt! Ska börja musiklinje på De Geer Gymnasiet, (hoppas jag) ligger i Nkpg, men innan dess är det skolavslutning. Och mina föreldrar och farmor och farfar har sagt att jag ska se om jag kan hitta en bra examenspresent.
Efter lite tänkande så valde jag bort elektroniska alternativ som jag ändå kommer villja byta ut om något år och bestämde mig för något som varar för evigt: Ett smycke.
Just nu så står valet mellan ett par klassiska, lite större pärlörhängen, som dom här:
Det ska bli sååå skönt! Ska börja musiklinje på De Geer Gymnasiet, (hoppas jag) ligger i Nkpg, men innan dess är det skolavslutning. Och mina föreldrar och farmor och farfar har sagt att jag ska se om jag kan hitta en bra examenspresent.
Efter lite tänkande så valde jag bort elektroniska alternativ som jag ändå kommer villja byta ut om något år och bestämde mig för något som varar för evigt: Ett smycke.
Just nu så står valet mellan ett par klassiska, lite större pärlörhängen, som dom här:
och det här halsbandet från Q-Pot:
Båda finns att köpa på http://www.kyssjohanna.se/
måndag 25 maj 2009
Stand up for your belives
Det finns vissa saker som aldrig borde få hända. Personer man älskar dör, man växer ifrån vänner som man trodde man skulle ha hela livet och man måste ge upp drömmar för att man inser att dom aldrig kommer gå i uppfyllelse, ni vet, sådant som hör till livet.
Sedan finns det grejer som inte ska hända, men som händer där ute i alla fall: Krig, misshandel, död och våldtäkter. sådana grejer som lämnar ärr på människor, inte alltid ärr som man kan se, utan sådana som finns på insidan. Hål som vad man än gör alltid kommer stanna inuti. Är det någon där ute som inte tycker att de människor som skadade andra människor så djupt borde straffas? Jag tänkte väl inte det. Och så funkar det också idag, människor som begår dessa brott
http://www.namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=3201
(Källa: www.bra.se (BRå:s hemsida) och )
Sedan finns det grejer som inte ska hända, men som händer där ute i alla fall: Krig, misshandel, död och våldtäkter. sådana grejer som lämnar ärr på människor, inte alltid ärr som man kan se, utan sådana som finns på insidan. Hål som vad man än gör alltid kommer stanna inuti. Är det någon där ute som inte tycker att de människor som skadade andra människor så djupt borde straffas? Jag tänkte väl inte det. Och så funkar det också idag, människor som begår dessa brott
straffas. Krigsförbrytare kommer nästan aldrig undan, ett fåtal har lyckats, men kan aldrig leva normala liv eftersom dom konstant är på flykt från polisen, människor som kräver hämnd, etc. De människor som begår mord hamnar i ungefär samma situation, visserligen är det svårare att alltid hitta de människor som begått dessa brott och det finns många mördare som går fria, men de får livstids fängelse, eller i vissa länder döds-straff. Visserligen kan mördare bli benådade i vissa länder, t.e x Sverige (detta är något jag tycker är fel, men det är inte det detta inlägg handlar om). I dom andra två har man defenitivt inte kommit lika långt. Överlag är det faktiskt kvinnor som utsätts av dessa brott, män blir utsatta, men inte alls i lika stor omfattnig, speciellt inte när det kommer till våldtäkt.
Och våldtäkter är nog det som skrämmer oss kvinnor mest, våldtäkter är en sak som ingen, någonsin borde utsättas för. Ändå så händer dom och av som som anmäldes 2007* blev bara 202* av 4749* anmälningar dömda för sina brott, det är lite drygt 4%. Fyra procent procent av alla som begick våldtäkter 2007 bstraffades. Är det verkligen rätt? Och nu kollar vi hur lång tid dessa människor sonar sina brott: Är det livstid? Nej. Är det tio år? Nej, Högsta straffet för en våldtäkt, även mot personer under 15 är sex år och lägsta två. Hur ¨många av de j-vla 202 våldtäktsmännen fick sex år? Det vet jag inte, men jag tror inte att siffran gäller för majoriteten.
Det otänkbara, att bli våldtagen händer en ung flicka för inte länge sedan, våltäkterna begicks när hon var fjorton år gammal. De begicks av en man som gav henne amfetamin i utbyte mot sex, en drog som hon var beroende av. I år skulle hon vittna mot denne man, men begick självmord innan hon tog plats i vittnesbåset. Nu läggs rättegången ner, trots att det finns tillräckligt med bevis för att få mannen fälld. detta är fel, mycket fel. Vad sander detta för budskap, du kan våldta ett barn och sitta i fängelse i två år och om hon (/han) inte vittnar så går du fri och kommer undan med det? Vill vi att detta ska fortsätta?
Skiv in ditt namn och kämpa för att väcka liv i utredningen, låt folket bestämma och straffa mannen för det han har begått. Hjälp till att förändra dagens samhälle. Slåss för dina rättigheter och skriv in ditt namn i länken nedan! Nu
http://www.namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=3201
(Källa: www.bra.se (BRå:s hemsida) och )
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
